I hate
jävlar vad jag hatar vissa personer på jobbet. vissa för att de inte säger vissa saker rakt ut till mig och går och håller det inom sig. det blir så mkt jobbigare då. de säger att de har hjälpt mig, men så ser inte jag det. man hjälper inte genom att gå bakom ryggen på en. gör saker som kan hjälpa mig och inte berätta vad dom gjort. jag vet att dom tänker att dom ska vara snälla mot mig, men om dom gör vissa saker åt mig så vet jag ju inte att dom sakerna behövs göra. men dom är snälla som gör det jag skulle nog vara i mer knipa om dom inte hjälpte mig.
den andra hatar jag ännu mer. hon vet att jag har två tunga ansvarsområden, dom har lättare ansvarsområden. jag försöker det bästa jag kan, och jag försöker att lyssna på dom andra. men det är bara akoss som vet hur man ska prata med mig. dom andra gör det på ett sätt att jag bara avskyr dem och nästan försöker att trotsa dem. det är som om dom försöker uppfostra mig och det hatar jag. ok om mina föräldrar gör det, men det har dom ju all rätt att göra dom är ju mina föräldrar. dom på jobbet känner mig inte alls och dom försöker inte ens förstå hur jag tycker och tämker dom vill bara styra och ställa över mig genom att "sätta sig på mig". allt det här är väldigt frustrerande. det är ju inte så att jag inte gör saker på jobbet, jag jobbar så mkt jag orkar, jag har väldigt mkt på min tallrik just nu som gör att jag inte kan konsentrera mig ordentligt på viktiga saker. detta gör mig väldigt trött plus att jag inte sover bra och det gör mig ännu tröttare.
mina problem: akne, eksem, ont i hela kroppen, magen strejkar, kan inte sova, mina allergibesvär, trötthet. a pain in the ass bitch at work, prata med en viss person som inte förstår mig som inte kan språket så bra och missförstår en hela tiden.
jag skulle bara vilja ta långledigt från mitt liv, börja om helt o hållet. få reda på vad som gör att jag mår dåligt, få ett nytt jobb där man blir respekterad och inte kritiserad hela tiden. bitchen på jobbet bara suger ut all energi som jag lyckats samla ihop. hela min helgenergi gick åt på 2 minuter när bitchen kritiserade mig i fredags. jag skulle kunnat haft en lugn och trevlig helg tankemässigt, aktivitetsmässigt har helgen varit hur bra som helst. men tankemässigt har jag inte kunnat sluta tänka på den där jävla bitchen och vad hon sa i fredas. det gjorde det inte bättre att det togs upp på mötet idag framför alla som har med avd att göra. vilket var väldigt jobbigt, jag kunde inte hålla inne mina känslor inne, dom bubblade ut och så sa en viss person det hjälper inte att gråta det gör det inte bättre. hon sa det även en annan gång du är en stark kvinna varför gråter du? för att släppa ut mina känslor det är inte ngt som man kan bestämma över. om jag skulle kunna stänga av det så skulle det inte bara jag, jag är inte en känslokall person, jag har inget pokerface (det vet alla som känner mig bra). jag hatar när personer säger åt mig vad jag ska känna och göra och tycka och tänka. det känns som man inte får göra ngt själv på det här jobbet utan att ngn ska ha ngt att tycka och tänka om det man har gjort. det är skitjobbigt, men så är det i vården. miss know it all förstår inte att hon irriterar mer personer än mig i det där rummet/huset. hon skulle bara veta vad alla tänker om henne. fan va skönt det skulle vara om hon fick reda på det, kanske skulle hon sluta och gå i pension då kan hon passa sina barnbarn på heltid.
jaja jag vet ju vad jag måste göra, söka ett nytt jobb och inte ett vårdjobb iallafall inte ett där man vårdar äldre. jag är så trött på hur vårdpersonal är, dom bara gnäller och gnäller. jag vet att när man kommer till ett annat slags jobb så kommer dom att gnälla med. men då kommer dom ju iallafall att gnälla om ngt annat och inte dom gamla du städar inte osv. mitt nya jobb ska inte vara inom vården där man städar, lagar mat, sköter om äldre människor. jag tar tom ett telefonjobb om det behövs (wich I hate).
jaja nu har jag nog öppnat mitt hjärta klart för den här gången
den andra hatar jag ännu mer. hon vet att jag har två tunga ansvarsområden, dom har lättare ansvarsområden. jag försöker det bästa jag kan, och jag försöker att lyssna på dom andra. men det är bara akoss som vet hur man ska prata med mig. dom andra gör det på ett sätt att jag bara avskyr dem och nästan försöker att trotsa dem. det är som om dom försöker uppfostra mig och det hatar jag. ok om mina föräldrar gör det, men det har dom ju all rätt att göra dom är ju mina föräldrar. dom på jobbet känner mig inte alls och dom försöker inte ens förstå hur jag tycker och tämker dom vill bara styra och ställa över mig genom att "sätta sig på mig". allt det här är väldigt frustrerande. det är ju inte så att jag inte gör saker på jobbet, jag jobbar så mkt jag orkar, jag har väldigt mkt på min tallrik just nu som gör att jag inte kan konsentrera mig ordentligt på viktiga saker. detta gör mig väldigt trött plus att jag inte sover bra och det gör mig ännu tröttare.
mina problem: akne, eksem, ont i hela kroppen, magen strejkar, kan inte sova, mina allergibesvär, trötthet. a pain in the ass bitch at work, prata med en viss person som inte förstår mig som inte kan språket så bra och missförstår en hela tiden.
jag skulle bara vilja ta långledigt från mitt liv, börja om helt o hållet. få reda på vad som gör att jag mår dåligt, få ett nytt jobb där man blir respekterad och inte kritiserad hela tiden. bitchen på jobbet bara suger ut all energi som jag lyckats samla ihop. hela min helgenergi gick åt på 2 minuter när bitchen kritiserade mig i fredags. jag skulle kunnat haft en lugn och trevlig helg tankemässigt, aktivitetsmässigt har helgen varit hur bra som helst. men tankemässigt har jag inte kunnat sluta tänka på den där jävla bitchen och vad hon sa i fredas. det gjorde det inte bättre att det togs upp på mötet idag framför alla som har med avd att göra. vilket var väldigt jobbigt, jag kunde inte hålla inne mina känslor inne, dom bubblade ut och så sa en viss person det hjälper inte att gråta det gör det inte bättre. hon sa det även en annan gång du är en stark kvinna varför gråter du? för att släppa ut mina känslor det är inte ngt som man kan bestämma över. om jag skulle kunna stänga av det så skulle det inte bara jag, jag är inte en känslokall person, jag har inget pokerface (det vet alla som känner mig bra). jag hatar när personer säger åt mig vad jag ska känna och göra och tycka och tänka. det känns som man inte får göra ngt själv på det här jobbet utan att ngn ska ha ngt att tycka och tänka om det man har gjort. det är skitjobbigt, men så är det i vården. miss know it all förstår inte att hon irriterar mer personer än mig i det där rummet/huset. hon skulle bara veta vad alla tänker om henne. fan va skönt det skulle vara om hon fick reda på det, kanske skulle hon sluta och gå i pension då kan hon passa sina barnbarn på heltid.
jaja jag vet ju vad jag måste göra, söka ett nytt jobb och inte ett vårdjobb iallafall inte ett där man vårdar äldre. jag är så trött på hur vårdpersonal är, dom bara gnäller och gnäller. jag vet att när man kommer till ett annat slags jobb så kommer dom att gnälla med. men då kommer dom ju iallafall att gnälla om ngt annat och inte dom gamla du städar inte osv. mitt nya jobb ska inte vara inom vården där man städar, lagar mat, sköter om äldre människor. jag tar tom ett telefonjobb om det behövs (wich I hate).
jaja nu har jag nog öppnat mitt hjärta klart för den här gången
Kommentarer
Trackback
